12 januari 2013
Med travesti på den gamla filmen "Goodmorning Vietnam" med Robin Williams, är det nu dags att ta farväl och lämna detta underbara land. Vietnam stod inte överst på vår lista att besöka, men genom att Thea och Kennth flyttade hit blev det besöket tidigarelagt och det är vi mycket glada för.
Vietnam är oerhört vackert och mångskiftande. Vietnameserna är ett mycket vänligt sinnat folk, som alltid har ett leende att ge dig. Deras arbetsvilja är imponerande, alltid på gång - i rörelse. Deras omtanke och glädje att ta hand om sina barn är ockå påtaglig. Intrycken av deras affärsverksamhet, dvs att ha sin utkomst kopplad till samma lokal som de bor i, är också annorlunda och spännande. De stiger upp tidigt, innan det ljusnat och börjar arbeta till ca tio på kvällen då allt lugnar ner sig och det tystnar betydligt överallt. Det är ett virrvarr av prylar på gator och trottoarer, men på morgonen är allt bortstädat och förberett för nästa dags insatser.
Vietnamesernas sätt att ta sig fram i trafiken upplevs till en början som burdust och utan tanke på medtrafikanter, men så här efter tre veckor har vi blivit "saigoniserade" och glider lätt över gatan trots att femtio skotrar kör rakt mot dig. Vi vet att de tar hänyn, har full koll på läget och inte kör över dig. Var gång det uppstått kaos i trafiken beror det på att någon trafikpolis som försökt styra upp trafiken! Låt trafikanterna ta hand om trafisituationen själva, för då är det ett perfekt flöde!
Vi har tack vare Thea och Kenneth haft möjligheter att se och uppleva platser, restauranger mm som vi inte lyckats hitta på egen hand och det är vi givetvis oerhört tacksamma för. Tex vår sista kväll här i Saigon som innehöll en brasiliansk restaurang samt den efterföljande drinken på Rex hotells takveranda. På hotellet höll de utländska journalisterna till under vietnamkriget. Att sitta där, se ut över Saigon och dricka Mojito var verkligen "coolt". Det har gett ytterligare en dimension till vår resa som varit intensiv och oförglömlig.
Nu blir det en sista liten utflykt i staden för att insupa atmosfären och.... värmen! Ikväll bär det av hemåt till vårt älskade Malmö och kylan, men man ska ju ta det kallt!
Tack för denna gång.... "We'll meet again, don't know where, don't know when...." och då förhoppningsvis har vi fått fason på bildöverföringen.
Hälsningar,
astridomats
fredag 11 januari 2013
torsdag 10 januari 2013
Adjö Hanoi och hej igen Saigon!
10 januari 2013
Får inte ordning på bilderna! En "Bläddraknapp" har försvunnit och det går inte att kopiera och klistra in fotografierna som man ju normalt kan göra.
Hur som helst, så gick vi upp tidigt igår morse för att hänga på låset till Historiska museet i Hanoi. Blev lite av en besvikelse, för stenarna, ringarna och pilspetsarna finns även på Malmö museum. Kul ändå att kunna konstatera att en gång i tiden var vi alla lika runt om på jorden!
Strosade tillbaka genom de franska kvarteren och kom att passera operahuset där de kommer att ha en konsert med musik av Beethoven inom kort. Givetvis en sista vända i Gamla staden innan det var dags att checka ut och ta sig till flygplatsen för återfärd till Saigon.
30 grader! Behöver väl inte säga mer. Mössorna och vantarna ligger nu längst ner i resväskorna - härligt!
Kenneth och Thea bjöd på kvällen med oss till Saigons opera för att där bevista en nyårskonsert med Ho Chi Minh City Ballet Symphony Orchestra med kör och solister. I en och halv timme njöt vi av underbar, lättsam klassisk musik av bla Bizet, Puccini, Rosini och Johann Strauss. En ganska liten, men inte desto mindre vacker byggnad.
Idag har Mats tillsammans med Kenneth och Thea svettat sig igenom 18 hål på en närbelägen golfbana. Efter två hål var Mats pikétröja dyngblöt trots att han "bara" behövde gå och slå. Den kvinnliga caddyn skötte resten! Här är det så att man måste ha caddy och i Vietnam är det bara kvinnor som sköter den uppgiften. De svettades inte för de var nämligen rätt klädda med fyra lager kläder, stor solhatt (ni vet sådanan där typiska vietnamesiska hattar) och munskydd. Under tiden låg Astrid i ett svalt rum och fick massage...... för drygt 20 kronor!
Efteråt visade Kenneth runt på den Tetra Pakfabrik som byggs och där han är ansvarig. När den är klar, blir den Tetra Paks modernaste fabrik i världen. Det är ett mycket imponerande bygge. På väg till fabriken har man byggt en ny fyrfilig motorväg, som fick ett abrupt slut i anledning av att där stod två hus i vägen. Sålunda anlades en grusväg runt husen och sedan fortsatte motorvägen igen!
I morgon ska vi till Ben Thanh Market och shoppa loss lite. Sedan börjar det dra ihop sig för hemfärd. Något mer inlägg blir det i alla fall.
Som sagt, tråkigt att vi inte kan bjuda på foton från den här sista veckan, men som tidigare sagts: Shit happens!
Hälsningar,
astridomats
Får inte ordning på bilderna! En "Bläddraknapp" har försvunnit och det går inte att kopiera och klistra in fotografierna som man ju normalt kan göra.
Hur som helst, så gick vi upp tidigt igår morse för att hänga på låset till Historiska museet i Hanoi. Blev lite av en besvikelse, för stenarna, ringarna och pilspetsarna finns även på Malmö museum. Kul ändå att kunna konstatera att en gång i tiden var vi alla lika runt om på jorden!
Strosade tillbaka genom de franska kvarteren och kom att passera operahuset där de kommer att ha en konsert med musik av Beethoven inom kort. Givetvis en sista vända i Gamla staden innan det var dags att checka ut och ta sig till flygplatsen för återfärd till Saigon.
30 grader! Behöver väl inte säga mer. Mössorna och vantarna ligger nu längst ner i resväskorna - härligt!
Kenneth och Thea bjöd på kvällen med oss till Saigons opera för att där bevista en nyårskonsert med Ho Chi Minh City Ballet Symphony Orchestra med kör och solister. I en och halv timme njöt vi av underbar, lättsam klassisk musik av bla Bizet, Puccini, Rosini och Johann Strauss. En ganska liten, men inte desto mindre vacker byggnad.
Idag har Mats tillsammans med Kenneth och Thea svettat sig igenom 18 hål på en närbelägen golfbana. Efter två hål var Mats pikétröja dyngblöt trots att han "bara" behövde gå och slå. Den kvinnliga caddyn skötte resten! Här är det så att man måste ha caddy och i Vietnam är det bara kvinnor som sköter den uppgiften. De svettades inte för de var nämligen rätt klädda med fyra lager kläder, stor solhatt (ni vet sådanan där typiska vietnamesiska hattar) och munskydd. Under tiden låg Astrid i ett svalt rum och fick massage...... för drygt 20 kronor!
Efteråt visade Kenneth runt på den Tetra Pakfabrik som byggs och där han är ansvarig. När den är klar, blir den Tetra Paks modernaste fabrik i världen. Det är ett mycket imponerande bygge. På väg till fabriken har man byggt en ny fyrfilig motorväg, som fick ett abrupt slut i anledning av att där stod två hus i vägen. Sålunda anlades en grusväg runt husen och sedan fortsatte motorvägen igen!
I morgon ska vi till Ben Thanh Market och shoppa loss lite. Sedan börjar det dra ihop sig för hemfärd. Något mer inlägg blir det i alla fall.
Som sagt, tråkigt att vi inte kan bjuda på foton från den här sista veckan, men som tidigare sagts: Shit happens!
Hälsningar,
astridomats
onsdag 9 januari 2013
Halong Bay - ett av de sju nya underverken!
8 januari 2013
Vi slog på stort och bokade en lyxkryssning i Halong Bay med Paradise Cruises och vi blev igår morse, 7/1, upphämtade klockan 08.00 vid vårt hotell. I den lilla bussen satt redan tre ytterst trevliga kanadensare i 30-årsåldern från Ottawa, varav två var födda i Vietnam och som kom till Kanada som tvååringar. De hade nu åkt till Vietnam för att träffa släkt mm. Den tredje killen var född i Kanada men av föräldrar från HongKong. De tre var kompisar från highscool-tiden. Vid nästa stopp klev det på en kvinna i vår ålder som var från... Kanada! Men hon bor och arbetar sedan några år i Adelaide, Australien. Denna kvinna var en spännande bekantskap må vi lova. Hon är inte bara internationell domare med världsomspännande uppdrag, utan även universitetsprofessor i internationell rätt och mänskliga rättigheter. Många intressanta samtal blev det med henne under vår kryssning. (Vi googlade henne - oj, vilken meritlista och så många publikationer och böcker hon skrivit!)
Färden till Halong Bay tog tre timmar så vi hade tid att lära känna varandra bra och tillsammans bad vi mer än en bön, då vår vietnamesiske chaufför ägnade sig åt konstanta "chickenrace", dvs omkörningar med minst sagt hög spänningsfaktor.
Tillsammans med 14 andra resenärer klev vi från vår buss ombord på en riktig lyxbåt. Vår eleganta hytt hade tex ett stort badrum med jacuzzi. Personalen och maten var rakt igenom av ytterska klass, liksom förmånen att endast få vara ett fåtal resenärer. Detta gav oss chansen att få tillfälle att prata med och lära känna flera av de andra deltagarna.
Vad är då Halong Bay? Först och främst ett av de sju nya underverken, vika fastställdes 1994. Halong betyder "där draken går ner i vattnet". Detta kommer från en legend om just en drake som kom ner från bergen och ut i vattnet. Det är en skärgård med nästan 2000 öar som alla är höga och de påminner till utseendet som ryggen på en drake. Trots det mulna vädret var det vidunderligt vackert när vi kryssade mellan öarna.
Vi besökte bla en av världens största droppstensgrottor, Hang Sung Sot, och besteg ön Dao Titop som innebar en klättring på 438 trappsteg för att nå toppen. Behöver väl inte påpeka att utsikten var otrolig ut över de östra delarna av Halong Bay. Innan middagen på kvällen fick vi lära oss lite vietnamesiska glosor och att göra vietnamesiska vårrullar, som vi sedan avnjöt till fördrinken.
I morse ljöd reveljen kl. 06:30 och vi gick upp på soldäck och genomförde ett Tai Chi-pass. Härligt uppvaknande! Efter frukost åkte vi iväg till en lagun vid Luongrottan och där hade vi turen att få se jätteaktiva apor i mängd!
Framåt lunch var det dags att återigen uppleva tre timmars färd med en dödsföraktande busschaufför, men vi kom alla fram välbehållna till Hanoi som mötte oss med regn och kyla. På med mössor och vantar igen och en rask promenad till det som kallades Hanoi Hilton under vietnamkriget. Dit fördes nedskjutna amerikanska piloter, bland annat John McCain, som sedermera blev senator och presidentkandidat 2008. Fängelset som byggdes av fransmännen 1896 och heter Hoa Lo Prison, användes vid den tiden till att fängsla vietnamesiska revoutionärer.
Dagen avslutades med att än en gång bara strosa omkring i Gamla Staden - viken upplevelse!
Hälsningar,
astridomats
Nej, fotoöverföringen vill inte som vi vill - sorry!
Vi slog på stort och bokade en lyxkryssning i Halong Bay med Paradise Cruises och vi blev igår morse, 7/1, upphämtade klockan 08.00 vid vårt hotell. I den lilla bussen satt redan tre ytterst trevliga kanadensare i 30-årsåldern från Ottawa, varav två var födda i Vietnam och som kom till Kanada som tvååringar. De hade nu åkt till Vietnam för att träffa släkt mm. Den tredje killen var född i Kanada men av föräldrar från HongKong. De tre var kompisar från highscool-tiden. Vid nästa stopp klev det på en kvinna i vår ålder som var från... Kanada! Men hon bor och arbetar sedan några år i Adelaide, Australien. Denna kvinna var en spännande bekantskap må vi lova. Hon är inte bara internationell domare med världsomspännande uppdrag, utan även universitetsprofessor i internationell rätt och mänskliga rättigheter. Många intressanta samtal blev det med henne under vår kryssning. (Vi googlade henne - oj, vilken meritlista och så många publikationer och böcker hon skrivit!)
Färden till Halong Bay tog tre timmar så vi hade tid att lära känna varandra bra och tillsammans bad vi mer än en bön, då vår vietnamesiske chaufför ägnade sig åt konstanta "chickenrace", dvs omkörningar med minst sagt hög spänningsfaktor.
Tillsammans med 14 andra resenärer klev vi från vår buss ombord på en riktig lyxbåt. Vår eleganta hytt hade tex ett stort badrum med jacuzzi. Personalen och maten var rakt igenom av ytterska klass, liksom förmånen att endast få vara ett fåtal resenärer. Detta gav oss chansen att få tillfälle att prata med och lära känna flera av de andra deltagarna.
Vad är då Halong Bay? Först och främst ett av de sju nya underverken, vika fastställdes 1994. Halong betyder "där draken går ner i vattnet". Detta kommer från en legend om just en drake som kom ner från bergen och ut i vattnet. Det är en skärgård med nästan 2000 öar som alla är höga och de påminner till utseendet som ryggen på en drake. Trots det mulna vädret var det vidunderligt vackert när vi kryssade mellan öarna.
Vi besökte bla en av världens största droppstensgrottor, Hang Sung Sot, och besteg ön Dao Titop som innebar en klättring på 438 trappsteg för att nå toppen. Behöver väl inte påpeka att utsikten var otrolig ut över de östra delarna av Halong Bay. Innan middagen på kvällen fick vi lära oss lite vietnamesiska glosor och att göra vietnamesiska vårrullar, som vi sedan avnjöt till fördrinken.
I morse ljöd reveljen kl. 06:30 och vi gick upp på soldäck och genomförde ett Tai Chi-pass. Härligt uppvaknande! Efter frukost åkte vi iväg till en lagun vid Luongrottan och där hade vi turen att få se jätteaktiva apor i mängd!
Framåt lunch var det dags att återigen uppleva tre timmars färd med en dödsföraktande busschaufför, men vi kom alla fram välbehållna till Hanoi som mötte oss med regn och kyla. På med mössor och vantar igen och en rask promenad till det som kallades Hanoi Hilton under vietnamkriget. Dit fördes nedskjutna amerikanska piloter, bland annat John McCain, som sedermera blev senator och presidentkandidat 2008. Fängelset som byggdes av fransmännen 1896 och heter Hoa Lo Prison, användes vid den tiden till att fängsla vietnamesiska revoutionärer.
Dagen avslutades med att än en gång bara strosa omkring i Gamla Staden - viken upplevelse!
Hälsningar,
astridomats
Nej, fotoöverföringen vill inte som vi vill - sorry!
Hanoi - så mycket mindre
6 januari 2013
Efter att ha lämnat Phu Quoc igår med sol och bad och 30 grader, så var det ett kärt återseende med Kenneth och Thea, som hade vänligheten att hämta oss på flygplatsen. Våra fantastiska vänner hade ytterligare "ett ess i rockärmen" i form av en ny spännande restaurang.
Vi tog lokalbussen, vilket kan liknas vid en svensk ambulans under utryckning, dvs full gas, tutande och tutande och slalom mellan skotrarna och färden kostade 1:50 kronor! En grön oas uppenbarade sig bland alla plåtskjul och halvt fallfärdiga hus. Här fanns en utomhusrestaurang som slingrade sig allt längre in i grönskan och en vacker park. Man köpte en matbiljett och gick sedan runt bland minst 10-talet matdiskar med olika sorters mat som man la upp på sin tallrik. Här fanns allt från grillspett, fisk, nudelsoppor, sniglar (usch tycker Astrid) fantastiskt goda varma, spröda tunnbröd bakade på kokos och så mycket mer att det inte går att räkna upp allt ätbart! Inte en europé mer än vi i sikte! Längs med de på olika sätt upplysta kanalerna fanns det små "uteplatser" och på några av dem satt sångare och musikanter och underhöll med vietnamesisk "skönsång" (?).
Upp i ottan idag och taxi till flygplatsen där de numera hälsar lätt igenkännande, som om vi var kändisar eller några som återfinns i incheckningsköerna lite för ofta. Vi landade i ett Hanoi som mötte oss med endast 10 grader! Efter incheckning på det fina Moment Hotel var det bara att stoppa undan flip-flopsen och ut och handla mössa, vantar och strumpor.
Rundvandring i Gamla Staden och det var en intressant upplevelse. Det var mer promenad på gatan än på trottoarerna för där stod.....? Just det, skotrar! Dessa tillsammans med matlagning och försäljning ockuperade trottoarerna totalt. Uppenbarligen har de inte samma funktion som hemma i Sverige.
Nåväl, kul var det och vi hann med lite kultur okså. Vi var dels på Vietnams första universitet, Temple of Literature, som grundades år 1076 och som först bara var avsett för folk av ädlare börd, men sedan 1442 även är till för begåvade från hela landet.
Sedan gick vi i rask takt (allt för att hålla värmen!) till Ho Chi Minh Mausoleum och Ho Chi Minh Museum som givetvis är till den store ledarens minne. För att skaka av oss all kommunistisk propaganda, gick vi raka vägen till Dong Xuan Market, ett kommersialismens center. Vilken marknad! Bara vietnameser och prylar från golv till tak i tre våningar. Såg mer ut som ett grossistlager och endast några få som kunde några enstaka ord på engelska, men det är ju detta som är så charmigt när man kommer till fjärran land!
Middagen intogs på restaurangen Highway 4 i Gamla Staden. Där träffade vi ett mycket trevligt par, han från Albanien (pratade sju språk flytande, dock ej svenska, men han hade varit i Lund!) och hon från Ryssland och de bor sedan flera år i Holland. En mycket trevlig och intressant bekantskap under en god vietnamesisk måltid där vi också provade risvin för första gången - inte en fullt lika trevlig bekantskap.
Trots epitetet huvudstad, så är Hanoi (betyder "innanför floderna") mycket mindre till ytan, befolkningen, antalet skotrar och mycket mindre värme. Dock jättemycket värme från människorna. Personalen på vårt hotell är helt makalöst vänliga och hjälpsamma och pratar en mycket bra engelska.
I morgon sticker vi till Halong Bay.
Hälsningar,
astridomats
Tyvärr funkar inte fotoöverföringen. Få se om vi kan lösa problemet.....
Efter att ha lämnat Phu Quoc igår med sol och bad och 30 grader, så var det ett kärt återseende med Kenneth och Thea, som hade vänligheten att hämta oss på flygplatsen. Våra fantastiska vänner hade ytterligare "ett ess i rockärmen" i form av en ny spännande restaurang.
Vi tog lokalbussen, vilket kan liknas vid en svensk ambulans under utryckning, dvs full gas, tutande och tutande och slalom mellan skotrarna och färden kostade 1:50 kronor! En grön oas uppenbarade sig bland alla plåtskjul och halvt fallfärdiga hus. Här fanns en utomhusrestaurang som slingrade sig allt längre in i grönskan och en vacker park. Man köpte en matbiljett och gick sedan runt bland minst 10-talet matdiskar med olika sorters mat som man la upp på sin tallrik. Här fanns allt från grillspett, fisk, nudelsoppor, sniglar (usch tycker Astrid) fantastiskt goda varma, spröda tunnbröd bakade på kokos och så mycket mer att det inte går att räkna upp allt ätbart! Inte en europé mer än vi i sikte! Längs med de på olika sätt upplysta kanalerna fanns det små "uteplatser" och på några av dem satt sångare och musikanter och underhöll med vietnamesisk "skönsång" (?).
Upp i ottan idag och taxi till flygplatsen där de numera hälsar lätt igenkännande, som om vi var kändisar eller några som återfinns i incheckningsköerna lite för ofta. Vi landade i ett Hanoi som mötte oss med endast 10 grader! Efter incheckning på det fina Moment Hotel var det bara att stoppa undan flip-flopsen och ut och handla mössa, vantar och strumpor.
Rundvandring i Gamla Staden och det var en intressant upplevelse. Det var mer promenad på gatan än på trottoarerna för där stod.....? Just det, skotrar! Dessa tillsammans med matlagning och försäljning ockuperade trottoarerna totalt. Uppenbarligen har de inte samma funktion som hemma i Sverige.
Nåväl, kul var det och vi hann med lite kultur okså. Vi var dels på Vietnams första universitet, Temple of Literature, som grundades år 1076 och som först bara var avsett för folk av ädlare börd, men sedan 1442 även är till för begåvade från hela landet.
Sedan gick vi i rask takt (allt för att hålla värmen!) till Ho Chi Minh Mausoleum och Ho Chi Minh Museum som givetvis är till den store ledarens minne. För att skaka av oss all kommunistisk propaganda, gick vi raka vägen till Dong Xuan Market, ett kommersialismens center. Vilken marknad! Bara vietnameser och prylar från golv till tak i tre våningar. Såg mer ut som ett grossistlager och endast några få som kunde några enstaka ord på engelska, men det är ju detta som är så charmigt när man kommer till fjärran land!
Middagen intogs på restaurangen Highway 4 i Gamla Staden. Där träffade vi ett mycket trevligt par, han från Albanien (pratade sju språk flytande, dock ej svenska, men han hade varit i Lund!) och hon från Ryssland och de bor sedan flera år i Holland. En mycket trevlig och intressant bekantskap under en god vietnamesisk måltid där vi också provade risvin för första gången - inte en fullt lika trevlig bekantskap.
Trots epitetet huvudstad, så är Hanoi (betyder "innanför floderna") mycket mindre till ytan, befolkningen, antalet skotrar och mycket mindre värme. Dock jättemycket värme från människorna. Personalen på vårt hotell är helt makalöst vänliga och hjälpsamma och pratar en mycket bra engelska.
I morgon sticker vi till Halong Bay.
Hälsningar,
astridomats
Tyvärr funkar inte fotoöverföringen. Få se om vi kan lösa problemet.....
torsdag 3 januari 2013
Nyårsdag i Saigon samt resa till Phu Quoc
3 januari 2013
Om det var total kaos i Saigon de första timmarna efter midnatt med skotrar, taxibilar och människor överallt, så var det desto lugnare detta årets första dag. Efter frukost så slog vi Angkor Wat i Kambodja ur hågen och bestämde oss för att resa till Hanoi och Halong Bay i stället. Vi bokade flyg och hotell och sticker dit den 6 januari.
Under eftermiddagen åkte vi alla in till city där Rickard, Frida, Hugo och Malte gick på krigsmuseet, medan vi tillsammans med Kenneth och Thea tog en promenad i en av de vackra parkerna. Senare sammanstrålade vi allesammans igen för att gå på en "Water puppet show". Det är en dockteater i vatten. Denna konstart var inte känd utanför norra Vietnam förrän sent sextiotal. Tillkomsten sägs vara i risfälten för mer än tusen år sedan. Vi förstod inte ett dugg, men drakar, fiskar, gummor och gubbar for fram och tillbaka ivrigt ackompanjerade av ett ihärdigt "kvackande" (vietnamesiska låter så), trummande och trumpetande.
Vi gick sedan hela vägen till Notre-Dame. Ja, just det, Notre-Dame. Fransmännen byggde en mindre kopia av sin egen kyrka under andra halvan av artonhundratalet. Vi kom dit så att vi kunde höra slutet på en katolsk mässa på vietnamesiska.
Middagen intog vi på en häftig restaurang som Kenneth och Thea kände väl till och där fick vi tillaga vårt eget kött över öppen låga under stekgaller mitt i bordet!
Tidigt onsdag morgon, 2 januari, ringde klockan för avfärd till den så kallade paradisön, Phu Quoc och där befinner vi oss nu och njuter till fullo. Fint är det med palmer på stranden, fin sand och bra bad. Vi bor precis vid stranden och har mindre än 100 meter till vattenbrynet. Här är en dj...la massa svenskar, med vad vi förstår så reser uppenbarligen många svenskar hit - vi är ju här! Phu Quoc är känt för att dels ha hyst fångar under den franska perioden, dels för pärlfiske. Den kända "Night Market" har förutom en massa restauranger med fick och skaldjur givetvis underbara pärlsmycken till salu, så inköp har det blivit!
Vi kopplar av med att bada, läsa böcker, få massage för 25 kronor i timmen så att vi är laddade inför Hanoiresan.
Hälsningar,
astridomats
Nedan vinterbilder från Phu Quoc och "vår" strand!
Om det var total kaos i Saigon de första timmarna efter midnatt med skotrar, taxibilar och människor överallt, så var det desto lugnare detta årets första dag. Efter frukost så slog vi Angkor Wat i Kambodja ur hågen och bestämde oss för att resa till Hanoi och Halong Bay i stället. Vi bokade flyg och hotell och sticker dit den 6 januari.
Under eftermiddagen åkte vi alla in till city där Rickard, Frida, Hugo och Malte gick på krigsmuseet, medan vi tillsammans med Kenneth och Thea tog en promenad i en av de vackra parkerna. Senare sammanstrålade vi allesammans igen för att gå på en "Water puppet show". Det är en dockteater i vatten. Denna konstart var inte känd utanför norra Vietnam förrän sent sextiotal. Tillkomsten sägs vara i risfälten för mer än tusen år sedan. Vi förstod inte ett dugg, men drakar, fiskar, gummor och gubbar for fram och tillbaka ivrigt ackompanjerade av ett ihärdigt "kvackande" (vietnamesiska låter så), trummande och trumpetande.
Vi gick sedan hela vägen till Notre-Dame. Ja, just det, Notre-Dame. Fransmännen byggde en mindre kopia av sin egen kyrka under andra halvan av artonhundratalet. Vi kom dit så att vi kunde höra slutet på en katolsk mässa på vietnamesiska.
Middagen intog vi på en häftig restaurang som Kenneth och Thea kände väl till och där fick vi tillaga vårt eget kött över öppen låga under stekgaller mitt i bordet!
Tidigt onsdag morgon, 2 januari, ringde klockan för avfärd till den så kallade paradisön, Phu Quoc och där befinner vi oss nu och njuter till fullo. Fint är det med palmer på stranden, fin sand och bra bad. Vi bor precis vid stranden och har mindre än 100 meter till vattenbrynet. Här är en dj...la massa svenskar, med vad vi förstår så reser uppenbarligen många svenskar hit - vi är ju här! Phu Quoc är känt för att dels ha hyst fångar under den franska perioden, dels för pärlfiske. Den kända "Night Market" har förutom en massa restauranger med fick och skaldjur givetvis underbara pärlsmycken till salu, så inköp har det blivit!
Vi kopplar av med att bada, läsa böcker, få massage för 25 kronor i timmen så att vi är laddade inför Hanoiresan.
Hälsningar,
astridomats
Nedan vinterbilder från Phu Quoc och "vår" strand!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)